Hoppa till innehållet

Nyheter

Spelkonton föreslås bli sökbara i Skatteverkets kontoregister

Spelkonton föreslås bli sökbara i Skatteverkets kontoregister

Finansdepartementet föreslår i promemorian EU:s penningtvättspaket, publicerad den 6 juli 2026, att uppgifter om spelkonton ska ingå i ett nytt register hos Skatteverket. Registret ska enligt förslaget omfatta konton, värdefack och virtuella IBAN och ersätta dagens konto- och värdefackssystem.

Spelbolag med svensk licens för onlinespel ska enligt förslaget regelbundet anmäla sina spelares spelkonton till registret, som Skatteverket ska föra. Promemorian har diarienummer Fi2026/01654 och är ute på remiss med sista svarsdag den 30 oktober 2026. Det handlar om ett förslag, inte om gällande lag.

Vad förslaget innebär för ditt spelkonto

Förslaget innebär att spelbolag med licens för onlinespel regelbundet ska anmäla uppgifter om ditt spelkonto och uppgifter du redan lämnar vid registreringen till Skatteverket. Enligt spellagen ska du vid registreringen uppge namn, adress och personnummer eller motsvarande. Bolaget ska dock bara anmäla adressen till Skatteverket om personnummer eller motsvarande saknas. Enligt Spelinspektionen, som promemorian återger, hade de 76 licenshavarna med licens för kommersiellt onlinespel eller vadhållning 14 691 239 registrerade spelare under andra halvåret 2025.

Även inaktiva spelkonton ska omfattas av rapporteringen, men inte tillfälliga spelkonton eller konton som avslutats före ikraftträdandet. I promemorian i sin helhet beskrivs registrets syfte som att enkelt kunna identifiera innehavare av olika slags konton. För ditt spelkonto handlar förslaget om att bolaget ska föra vidare registreringsuppgifter, inte om att du själv ska anmäla kontot till Skatteverket.

Registerlagen föreslås träda i kraft den 10 juli 2027, medan spelbolagens rapporteringsskyldighet enligt förslaget ska börja gälla först den 1 maj 2028. Promemorian motiverar den senare starten med Skatteverkets arbetsbörda, att skyldigheten är helt ny för spelbolagen och att reglerna måste anmälas till EU-kommissionen med en så kallad frysningsperiod.

Vilka myndigheter som får ta del av uppgifterna

Enligt förslaget ska Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten få uppgifter på begäran för brottsbekämpande ändamål. Uppgifterna ska behövas för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda brott. Uppgifterna lämnas ut på begäran till de myndigheter som räknas upp i lagförslaget.

Även Kronofogdemyndigheten ska kunna begära uppgifter, bland annat för att utreda om någon har egendom som kan utmätas. Förslaget ger också Utbetalningsmyndigheten tillgång vid fördjupad granskning och Skatteverkets beskattningsverksamhet vid revision och annan kontroll. Myndigheter med penningtvättstillsyn ska också få uppgifter på begäran.

EU:s penningtvättsmyndighet Amla ska få uppgifter för gemensamma analyser, men enligt promemorian omfattar den tillgången inte spelkonton. Skatteverket ska enligt förslaget logga sökningar i registret och regelbundet följa upp loggarna.

Promemorian konstaterar att de flesta av dessa myndigheter redan i dag kan begära uppgifter direkt från spelbolagen. Det gäller exempelvis Kronofogden och Skatteverket, som redan har lagstöd för sådana förfrågningar. Förändringen ligger enligt promemorian i den nära nog omedelbara tillgången: myndigheterna ska kunna få uppgifterna genom registret utan att behöva fråga varje spelbolag för sig.

Varför spelkonton ska in i registret

Bakgrunden är att Spelinspektionen bedömer att risken är stor att de används för att förvara, flytta och omsätta brottsvinster. Redan inför propositionen 2019/20:83 ville Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Spelinspektionen att spelkonton skulle omfattas av konto- och värdefackssystemet. Regeringen ansåg då att beredningsunderlag saknades.

Efter regeringsuppdraget Fi2023/03186 lämnade myndigheten den 29 maj 2024 Spelinspektionens förslag om spelkonton i systemet. Myndigheten skrev att de flesta licenshavare med spelkonton finns utomlands och att nyttan beror på myndigheternas rätt att få uppgifter från dem.

Enligt promemorian har Säkerhetspolisen framhållit att kännedom om spelkonton är avgörande för att kartlägga ekonomiska flöden. Promemorian återger också Spelinspektionens bedömning att vetskapen om att myndigheter kan se spelkonton kan göra kontona mindre attraktiva för att dölja brottsvinster. Det är en bedömning av förslagets möjliga effekt, inte ett konstaterande om ett redan infört system.

Det här ändras inte för dig som spelar

Förslaget innebär inga nya uppgifter för dig att lämna vid registreringen och ändrar inte casinots egen kundkännedom enligt penningtvättslagen. Det som ska anmälas till registret är spelkontot och de uppgifter du redan lämnar enligt 12 kap. 2 § spellagen. Casinots frågor om exempelvis varifrån pengarna kommer hör till kundkännedomen, som är en annan sak än registret.

Guiden om när casinot ber om dokument beskriver den separata dokumentfrågan. I dokumentprofilen för Lucky Casino framgår hur registreringen går till hos ett Pay N Play-casino.

Förslaget gäller bara licenshavare med svensk licens för onlinespel. Sajter som skriver om casino utan verifiering utanför Sverige beskriver en annan verifieringsverklighet än den som gäller för svenska licenshavare. Inget är beslutat: efter remissen avgör regeringen om förslaget ska gå vidare som proposition till riksdagen.

Skärpt tillsyn över spelbolagen

Promemorian föreslår skärpt tillsyn: tillsynsorgan ska få undersöka spelbolag på plats utan förhandsanmälan om undersökningen annars kan befaras förlora i betydelse. Enligt förslaget till ny penningtvättslag ska sanktionsavgiften för speltjänstleverantörer högst motsvara det högsta av två gånger vinsten av överträdelsen, en miljon euro eller tio procent av omsättningen närmast föregående räkenskapsår, i förekommande fall på koncernnivå.

Tioprocentsgränsen är inte ny: taket för penningtvättsöverträdelser finns redan i 18 kap. 21 a § spellagen, och beräkningsgrunden ändrades den 1 juni 2024. Förslaget flyttar regeln till den nya penningtvättslagen. Enligt Spelinspektionens information om EU:s penningtvättsregelverk börjar EU:s nya regelverk – förordningen AMLR, sjätte penningtvättsdirektivet och Amla – gälla den 10 juli 2027.

Så går remissen vidare

Remisstiden går ut den 30 oktober 2026. När remissidan med publicerade svar senast uppdaterades, den 15 oktober 2026, fanns 16 remissvar publicerade, bland annat från Finansinspektionen. Inget av de då publicerade svaren kom från spelbranschen.

På listan över remissinstanser finns däremot både Branschföreningen för onlinespel och Spelbranschens Riksorganisation. Bland instanserna finns också Spelinspektionen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Kronofogdemyndigheten.